Bøger i Nordisk kriminalkrönika 80-talet serien

Nar namnet Christiania namns i de nagot av de nordiska landerna vet alla vad man menar. De flesta har mycket snabbt tagit stallning till radande forhallanden och Christiania har under arens lopp varit foremal for manga harda debatter saval i Danmark som i ovriga Norden.Under 1970-, och 1980-talet gick debatten om narkotika, och i synnerhet hasch, varm i Danmark. I Christiania skedde handeln pa oppen gata, vilket under denna tid oroade de nordiska grannlanderna. Christianias sarstallning i den danska staten har dock sedan ockupationen av omradet paborjades gjort det nastintill omojligt for polisen att se till att dansk lag foljs i omradet. Hari berattas historien om Christiania.I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Huddingegruppen vid stockholmspolisen ar en sammansattning av polisen fran olika distrikt, som arbetar med att utreda narkotikarelaterade brott. Ofta har de varit stora internationella ligor pa sparen, och denna historia ar inget undantag. Ledaren for ligan levde inget lyxliv. Han arbetade som skomakare, och var en vanlig familjefar utan nagra extravaganta vanor. Skomakeriet han driver far ofta besok av olika ljusskygga typer. Polisen borjar spana pa ledaren, och de som kommer och gar i hans butik. De ser snabbt att nagot annat an skomakeri forsiggar bakom den valordnade fasaden.I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Med en duns landar en bunt papper pa socialpolisens bord. Vanligtvis haller denna denna lilla grupp poliser pa med olika narkotikaarenden, men denna gang skulle det visa sig vara en enorm bordellharva i deras lilla stad i Finland som skulle ta upp deras tid for en lang tid framover. Polisen borjar forhora olika kunder, bland annat en lokal kommunpamp, och de forhor ocksa de olika kvinnor vars tjanster erbjuds pa bordellen. En mork bild av deras liv vaxer snart fram, samtidigt som allt fler i den lilla staden blir indragna i harvan. Har aterberattar poliserna som utredde arendet om det svara arbetet med att nysta upp harvan som hade forgreningar anda upp till toppen av deras egen arbetsplats.I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Det ar oktober, ater ar 1981. Den kande norska Ibsen-forskaren Oivind Anker gar for nojes skull igenom en Sotheby's katalog, for att se vad det internationellt kanda, exklusiva, auktionsforetaget ska auktionera ut nasta sasong. Till sin forvaning hittar han foremal och dokument i katalogen, som han vet hor hemma pa andra platser, i olika skandinaviska arkiv. Utan att kunna ana det har han precis snubblat over nagra av de mest signifikanta stolderna av kulturellt viktiga foremal som begatts i nordisk historia.Arkiven som tidigare haft de material som nu skulle auktioneras ut borjar genast forsoka dokumentera stolderna, och det visar sig att alla spar leder till en och samma person. Ska polisen lyckas forhindra att de ovarderliga brevsamlingarna gar under klubban - och ska de kunna stoppa den mystiska tjuven som verkar ha gjort stold till en sport?I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

I juli 1986 forovades ett brutalt overfall ombord pa bilfarjan Sally Viking nar den var pa vag fran Abo till Stockholm. Den man som overfolls ranades och mordades kallblodigt. Vittnen hade observerat att mannen haft ett par, en man och en kvinna, i sitt sallskap. Men vilka dessa var, ja, det var polisens uppgift att ta reda pa. Innan mordet uppdagades hann farjans passagerare skingras som agnar for vinden och polisens tvingades darfor inleda sin utredning sa gott som fran tomma intet. Ett brott atta manader senare dar en lapp lamnats av forovarna signerad Sexy Sisters leder till sist polisen pa ratt spar. I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Den 15 januari 1988 forsvinner 47 oersattliga konstverk fran Carl Larsson-garden i Sundborn, Dalarna. Detta ar en av de storsta konststolderna i Sveriges historia. De stulna konstverken som ar skapade av nagra av Sveriges mest alskade och kanda konstnarer ar bade omtaliga och ovarderliga.Nar nyheten om kuppen nadde allmanheten skapade den stor upprordhet, och satte lokalsamhallet i chock. Polisen borjar genast utreda stolden, poliser fran hela landet, samt Interpol, tas in for att utreda brottet. Av en slump far en polisman in en ovarderlig ledtrad, som ska satta polisens utredning i kurs mot att satta dit en konstliga som har flera stolder i bagaget och stora mal i sikte.I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Varen 1987 inkommer ett brev till Sveriges ambassad i London, och vacker genast personalens intresse och sympatier. I brevet beskriver ett aldre brittiskt par hur de lurats av en svensk baron, som lovat dem ett arbete som inte existerade i verkligheten. Brevet overlamnas till svensk polis, som aker for att intervjua paret i England. Paret hade kommit i kontakt med baronen, som givit dem arbete pa sitt slott i Portugal. De hade blivit lovade en hog lon och ett hem pa slottet, och i forberedelse for flytten salde de sitt hus och sina agodelar. De fick aven i uppdrag att aka runt i England for att inforskaffa hastar och hundar till egendomen i Portugal. De betalade ur egen ficka, kompensationen skulle komma senare, lovade baronen. Det visade sig snart att allt var en bluff, men paret led langt darefter av sviterna efter svindleriet. Frun gick in i en djup depression, maken kande sig tillintetgjord, och det nya arbete han tvingats ta borjade redan ge honom fysiska smartor. For polisen visar det sig dock snabbt att detta inte ar de enda som baronen lurat, snart inkommer fler anmalningar fran utlandet. Flera personer har pa de mest fantasifulla satt blivit lurade pa allt de har, inklusive sin stolhet, av den mystiska baronen. Polisen lagger all kraft pa utredningen, for att hitta den pastadda adelsmannen innan han hinner forgora fler offer.I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Fredagen den 13 september 1985 blev en verklig olycksdag for den fore detta storbyggmastaren Roland Engstrom. Han greps da av personal fran narkotikaroteln i Stockholm, nar han var pa vag fran sitt sommarresidens i Stockholms skargard till sin bostad pa Soder i Stockholm. Byggmastaren hade vid gripandet 20 kilo cannabis i bilens bagageutrymme. Samma dag beslagtogs ytterligare 130 kilo cannabis i mannens sommarresidens och i hans bostad. Detta blev borjan pa slutet for en haschliga, som polisen varit pa sparen sedan 1983.I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

En svartsjuk akta man som tar livet av sin hustru -- vad kan det kosta honom? Vilket straff kan han fa? Vad satter myndigheterna in for resurser for att klara upp enskildheterna i ett fall som tillsynes ar enkelt och klart? Men som trots allt visar sig vara komplicerat. I det har aktuella fallet skulle ratten ta stallning till om den man, som polisen framstallde som misstankt for mordet, ocksa var ratt garningsman. Och om han sa var garningsmannen, var det da ett uppsatligt brott? Eller var det ett bestallningsmord eller ett drap i nodvarn? Alla mojligheter stod oppna och alla forklaringar hade anvants skiftesvis av den misstankte under polisutredningen. I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Efter ett flertal mer eller mindre lyckade skumraskaffarer bestammer sig Hasse, Bengt och deras kumpaner sig for att gora en sista kupp. Affarerna har tidigare gatt daligt, och polisen har borjat spana pa den lilla gruppen helsingborgare som forsoker tjana snabba pengar och undvika skatteverkets langa arm.Planen ar enkel, de tillverkar ett hundratal falska guldtackor som de sedan ska salja till en kopare i Schweiz. Allt ar val planerat, och fem riktiga guldtackor finns med i vaskan for att kunna visas upp for koparen. Val pa plats stoter Hasse och Bengt genast pa trubbel, och affaren blir mer aventyrlig an de vantat sig.I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Den 15 augusti 1980 rullar en nastan fabriksny Honda 750 ljudlost in bakom postkontoret Malmo 28. Ynglingarna antrade omradet utan att vacka nagon storre uppmarksamhet, trots att deras huvuden var tackta av bade ranarluvor och motorcykelhjalmar. De vantar pa att klockan ska sla 11 da postbilen kommer som ska visa vagen in i postkontoret.Foraren till bilen blir misstanksam nar han ser de bada ynglingarna. Nar personalen pa insidan borja oppna garagedorren at honom stanger han den genast, en skugga bakom honom har gjort honom varse om att de tva unga mannen har ondskefulla syften. Nar han vander sig om star han oga mot oga med en av ranarna, och hans kalla blick som syns igenom glipan i ranarluvan.Polisen larmas, och ranarna forsvinner. Men snart inkommer nya larm om liknande brott. Snart ar polisen i fullskalig jakt pa vad som bedoms vara tva ytterst farliga man med allt att vinna och inget att forlora.I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

I november 1986 fyllde Anton Nilson 99 ar. Han deltog 1908 i ett av de mest omtalade politiska attentat som utforts i Sverige -- sprangningen av skonerten Amalthea i Malmo hamn. Han domdes samma ar till doden, men straffet verkstalldes inte. Istallet benadades han och efter frigivningen engagerade sig Anton Nilson i den ryska revolutionen. Idag omtalas han sasom "e;Sveriges mest kande politiske terrorist"e;. Men sedan lange ar han emot alla former av vald och vill inte kannas vid detta epitet. Daremot angrar han inte attentatet i Malmo. - Den gangen var det nodvandigt, sager han. I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Tidsmassigt ar inte avstandet sarskilt langt fran idyllen Sverige, som tillat foretradare fran vart land att rora sig fritt pa offentliga platser utan livvakter, till den odesdigra natt da statsminister Olof Palme brutalt skots ned pa oppen gata i Sveriges huvudstad. Det som dittillls hant i form av mord pa prominenta personer hade den svenska allmanheten ingen nara erfarenhet av. Flertalet manniskor kande sig darfor trygga anda fram till mordet pa Olof Palme. Inom polisen hade man trots allt sedan nagon tid tillbaka av en bister verklighet tvingats vidta atgarder for att skydda utsatta manniskor. Erfarenheter fran andra lander och successivt utvecklade rutiner for bevakningar och eskorter inom Sverige blev en mycket god hjalp nar man var nodsakad att under kort tid klara planeringsarbetet och genomforandet av alla sakerhetsarrangemang vid Palmes begravning. I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Tre danande pistolskott som avlossades i snabb foljd och som foljdes av ytterligare ett efter en kort paus satte stopp for idyllen i Hojbjerg, ett mondant forstadskvarter i Arhus. De forsta skotten dodade 43-ariga fru Ulla Jensen och det fjarde skottet sarade hennes 51-ariga hemhjalp, fru Petersen, allvarligt. Detta utgjorde upptakten till en av de storsta och mest omfattande utredningar i Arhuspolisens histo-ria. Ungefar 18 000 personer forhordes och tips fran allmanheten strommade in. Men vad var motivet bakom mordet?I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Den tyska familjen Gors ar som tagen fran ett vackert familjeportratt. Ett ungt par, fadern var en framgangsrik jurist, anstalld som regeringsrad i Bayern. Den unga frun stannade hemma med parets tva sma barn i den vackra villan de kopt for nagra ar sedan. Hemmet var valordnat, och paret, som var omtyckt av grannarna, var ute ofta och promenerade med sina barn i grannskapet. Nar kroppen av en ung flicka dyker upp i ett skogssnar langt bort fran familjens hem i Bayern har polisen svart att koppla det till familjen Gors. Ingen darifran har ju anmalt nagon i familjen som forsvunnen. Sedan hittas en ung kvinna dod, med brutala skador pa sin kropp, som efter mordet brants med bensin. Denna kropp forblir aven den oidentifierad lange. Nagra manader senare hittas aven kroppen efter en liten pojke. Samtliga kroppar identifieras som medlemmar av familjen Gors, men vart finns fadern? Vem har begatt de brutala morden i vad som ska komma att bli Tysklands mest uppseendevackande mord?I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Den svenska vastkusten forknippas oftast med sol, sommar, bad och skummande blatt hav. Sa kan det te sig for den som tillfalligt gastar kustomradet, men ingenting ar felaktigare. Kanske ar det narheten till kontinenten, farjeforbindelserna, eller laget mellan Kopenhamn och Oslo, som gjort att personer med internationell kriminell anknytning valt att bosatta sig eller operera i och fran omradet. I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Under de forsta manaderna 1980 uppbringades flera vasttyska tralare vid Gronland. Anledningen; de hade olovligen fiskat torsk for miljonbelopp. Handelserna vackte stor uppmarksamhet och blev mycket omtalade, och tjuvfisket forargade hela Gronlands befolkning. "e;Torskkriget"e; skildrar hur overtradelserna behandlades av de gronlandska myndigheterna.I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

En tradgardsarbetare cyklade tidigt pa morgonen till sitt arbete i ett av de manga tradgardsmasterierna i den kopenhamnska forstaden Rodovre nar han fick syn pa en bil som stod mitt ute pa en ang. Han stallde ifran sig cykeln och gick fram till bilen. Mannen i bilen satt framatlutade som om han sov och tradgardsmastaren lutade sig narmare och sag att han hade ett stort hal i bakhuvudet och var blodig over hela huvudet. En utredning inleddes och det skulle komma att ta manga ar for polisen att knacka fallet. Forst fyra ar senare stod inte en, utan flera, atalade for mord ...I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Mandagen den 27 december 1976 klockan 17.05 fordes den ungerska flyktingen Gabriella Szabor, 24 ar, med ambulans till olycksfallsavdelningen vid Frederiksbergs sjukhus fran hemmet pa Smallegade i Frederiksberg. Kvinnan var dod vid ankomsten till sjukhuset. Lakarna kunde inte omedelbart konstatera dodsorsaken och da hon pa hogra sidan av halsen hade marken som tedde sig som en fara efter kvavning larmades Frederiksbergs kriminalperson. Det visar sig sen satt hon varit pa akuten tidigare for oforklarade skador. Da hon var dov, var det svart for personalen att ta reda pa mer information om vad som hade hant. Hennes man havdade att han hittat henne vid sidan av sangen, medvetslos, for att sen ringa ambulansen. Var det mord? Och i sa fall, vem var den skyldige?I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Den 16 september 1982 begarde fransk kriminalpolis via Interpol assistans av kriminalpolisen i Haderslev i Danmark i ett arende rorande mordforsok. Garningen hade forovats den 13 september namnda ar och offret var en 42-arig fransyska i den franska turistorten Cap d'Agde. Det skulle visa sig bli ett fall som knappast har nagon motsvarighet i dansk ratthistoria. Medan den 45-arige valbargade affarsmannen fran sodra Frankrike nagra dagar uppeholl sig i Paris tillsammans med sin 19-ariga dotter, sa vantade han sig att vid hemkomsten mottaga den sorgliga underrattelsen att hans hustru blivit mordad medan han var borta. Istallet blev han uppsokt av polisen och anhallen, misstankt for delaktighet i mordforsok pa hustrun. Det gallde en garning som var noga planerad och som tva danskar hade lejts att bega mot en betalning av 15 000 dollar. I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Karl Olav Pedersen var i 60-ars aldern. Han var fortidspensionerad, och fordrev tiden med promenader och biobesok. Pa vag mot dagens matine, en westernfilm, sag han en ung man staendes nara polishuset, med nagot under jackan. Karl Olav, som trodde att det kunde vara en flaska brannvin, gick fram och fragade om han kunde fa en sup. Den unga mannen svarade vresigt att han inte hade nagot brannvin, och visade Karl Olav den sten han gomde innanfor jackan. Den unga mannen hade kommit dit for att ta livet av polisen, meddelande han den forvirrade pensionaren.Detta var det forsta forsoket att orsaka skada som den unge mannen, Jens Otto, forsokte genomfora. Har berattar polisen om hur deras och Jens Ottos vagar korsas flera ganger, det sista motet skulle sluta i ett kulregn som avlossades fran Jens Ottos hagelgevar och polisens pistoler, framfor chockade askadare.I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Vintern 1981 tvingades polisen satta in mellan 500 och 600 man mot demonstranter vid den sa kallade Nollpunkten i Stilla. Det var den storsta polisinsats som nagonsin beordrats pa ett uppdrag i Norge och aven i Norden. Det handlade om Altafallet. Altafallet var bade valkant och omstritt sedan lange nar polisinsatsen genomfordes. Fallet vackte uppmarksamhet genom den omfattande publicitet redan i september 1979 efter en lokal polisaktion. Aven utomlands blev handelsen uppmarksammad -- framst tack vare den hungeraktion som en grupp samer genomforde framfor Stortingsbyggnaden i Oslo. I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Det later nastan otroligt men inte desto mindre sa avtjanade denna artikels huvudperson tva ganger i sitt liv straff pa 16 ars fangelse, eller tukthus som det da hette. Den forsta av de tva domarna fick han som 22-aring ar 1903. Men redan tidigare var han val kand av polisen och hade avtjanat tre ar i sa kallat forbattringshus for en rad stolder.I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Krig skapar vald och dod och det fick man sannerligen erfara i Kilpisjarvi vid svensk-finska gransen under Andra varldskriget. Den 26 juli 1942 antraffades tva makar, Tomas och Kristiana Harju, ihjalslagna i sin stuga vid ostra stranden av Kilpisjarvi. Sparen pa platsen visade att brutala inkraktare varit i farten. Forutom att makarna mordats kunde polisen konstatera att klader, mat, vapen, smycken och pengar forsvunnit. Sasom misstankta for illdadet kom tre ryssar i blickpunkten. De hade tre dagar fore ranmorden rymt fran ett finskt arbetslager, belaget nagra kilometer fran Harjus stuga. I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Den 16 mars 1916 upprordes den svenska allmanheten av en uppseendevackande nyhet i kvallstidningarna. Dar kunde man lasa om ett hemskt mordrama som samma dag vid 12-tiden utspelats i Arbetareringens bankkontor vid Humlegardsgatan 7 i Stockholm. Bankens personal, kamrer Erland Lundgren och kassorskan Vera Wolff, hade mordats av en ung man som gatt tillvaga med en kallblodighet och grymhet vida overtraffande vad man tidigare hort talas om. Vittne till en del av handelsen blev en bankkund som, en ung dam, nu over 90 ar gammal. Hon skildrar har dramat och sina pafrestande upplevelser kring det. I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Garden lag mork och tyst, vilket bade forvanade och skramde makarna Linda och Terry Brend. De hade avtalat att halsa pa Lindas foraldrar just den har vinterkvallen 1982 och en slakttraff var nagot samtliga sag fram emot. Men de fick snart svar pa sina undringar. De mottes av en mardromssyn nar de kom fram. I och omkring huset lag sju personer mordade, samtliga slaktingar till dem. Vem hade utfort massakern? Fanns mordaren fortfarande kvar pa garden?I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Klockan var omkring 08.40 den 27 maj 1981 da tioarige Thomas Hansen sade adjo till sin mor och sin lillasyster for att som vanligt ga till skolan. Familjen bodde i Frederiksberg (sjalvstandig kommun i Kopenhamnsomradet). Pojken gick sin vanliga skolvag. Pa Forchhammersvej vid nummer 15 kom en bil langsamt korande. Den stannade och en av bildorrarna oppnades.Thomas blev radd och borjade springa sin vag. En man som hoppade ut fran bilen sprang emellertid snabbt ikapp pojken. Han grep tag i Thomas varefter han halvt bar, halvt slapade pojken till bilen dar han placerades i baksatet. Darefter kordes bilen med stor hastighet bort fran platsen.I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

"e;Fredagen den 5 november 1982 kl 16.15 fick kriminalpolisen i Lahtis ett telefonsamtal. En okand mansrost uppgav att det lag en dod man i en kloakbrunn som var belagen pa garden till en fastighet som kommunen agde."e;Polisen rycker genast ut. Pa plats star en gammal gard bestaende av flera trabyggnader. Pa den stora snofyllda gardsplanen ser det ut som ett slagfalt, det ar fotspar overallt, spar av att nagonting eller nagon slapats runt, och det finns blodspar pa husens vaggar. Blodiga taktegelpannor aterfinns vid en av husens trappa.Sparen leder polisen till den kloakbrunn som finns pa gardsplanen. Pa locket finns det blodspar. Nar de lyckats oppna brunnen mots de av en scen de snart ska glomma. Dubbelvikt i det slammiga vattnet i den grunda brunnen ligger en dubbelvikt manskropp. Huvudet ar under vattenytan, fotterna ar riktade upp mot locket. Mannen ar delvis pakladd, och skadorna pa kroppen gor det genast tydligt att han inte dott en naturlig dod. Vem var den dode, och hur hade han natt sitt valdsamma ode?I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Telefonen gar varm hos polisen. Det ar sen host, och ju morkare kvallarna blir, desto fler oroliga manniskor ringer in med mer eller mindre fantasifulla konspirationsteorier. Kvallens forsta samtal kommer fran en kvinna som misstanker att nagon haller pa att dra in gasledningar i hennes lagenhet for att morda henne. Samtal nummer tva kommer fran en aldre dam som ar overtygad om att utomjordingar ar pa vag for att hamta henne.Efter detta ar polisen som vaktar telefonen benagen att inleda nasta samtal med "e;Mentalsjukhuset"e; istallet for "e;Polisstationen"e;. Men det tredje samtalet visar sig vara av storre varde. En ung man uppger att han har information om ett stort parti morfin som finns olagligt i staden. For sina uppgifter far han en liten betalning av polisen, som sedan genast beger sig ut for att undersoka tipset. Tipset visar sig vara falskt, och detta gor att polisen tar en narmare titt pa tipsarens register, som kom att forvana till och med den mest luttrade polisen pa stationen. Har berattas historien om Seppo Koivula, en sallsynt talangfull lognare och bedragare.I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.

Det finns manga satt att ekonomiskt trygga sin framtid. Mannen i denna berattelse, 30 och 42 ar, forsokte och var nara att lyckas med det "e;stora klippet"e;. 49 miljoner dollar skulle de kunnat tillskansa sig genom att anvanda sina forfalskade kontokort "e;American Express"e;.Planen var enkel, och korten hade de bagge engelsmannen fatt kopa av en landsman vid namn Cobb, som vid denna tid bodde i Stockholm. Det var 1980-tal, och bankkorten var enklare under denna tid an de vi handlar med idag. Cobb hade tillgang till en maskin som kunde stansa text och monster i plast och stal - denna anvandes flitigt for att skapa de hundratals falska "e;American Express"e; kort som han sedan salde vidare for dyra pengar till andra svindlare, som i sin tur anvande korten for olika bedragerier. Nar bedragerierna uppdagas tillsatts genast en polisutredning, som genast blir internationell.I Nordisk kriminalkronika berattar poliser sjalva om sina mest uppmarksammade, omskakande, och svara fall.