Bøger af Agnes Von Krusenstjerna

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) regnes blandt Sveriges fremmeste forfattere. Hendes åbne og ærlige behandling af emner som pubertet, seksualitet og psykisk sygdom provokerede etablissementet og satte i 1933 gang i den såkaldte Krusenstjerna-fejde, som handlede om kunstens ret til at tale frit kontra dens pligt til at underlægge sig tidens moral.Krusenstjernas tekster er evigtgyldige. De er humoristiske, inderlige, tragikomiske, hjerteskærende og mindst lige så vedkommende i dag, som da de blev skrevet. Ti Vilde Heste præsenterer her et udvalg af Krusenstjernas noveller i ny oversættelse.

När hon bryter sin förlovning med fästmannen Henri de la Grange står hon plötsligt ensam i världen. Hon är bara 27, men hennes föräldrar är döda och det är ovanligt med ogifta kvinnor i hennes ålder. Så när en vän erbjuder hennes att åka ut på landet för att ta hand om en stuga tackar hon ja. Det sägs att naturen är en stor läkare och hon har ett hjärtesår. Ute bland de grönskande landskapen får hon äntligen utrymme att reflektera och läka. Varför bröt hon egentligen med sin fästman? Vad var det som gick fel?"Vivi, flickan med melodi" är en novellsamling bestående av 12 noveller och en dikt.Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en svensk författare. Hennes författarskap är på flera sätt unikt, framförallt på grund av hennes skildringar av kvinnlig sexualitet och psykisk ohälsa under de första årtiondena under 1900-talet. von Krusenstjernas böcker är ständigt aktuella, och har hyllats av läsare i olika tider.

"Kära gud, låt mig bli en god människa", bad Viveka och frös till när den kalla nattvinden svepte in genom det öppna fönstret. Viveka fann mörkret och ensamheten överväldigande och stort, som något hon inte kunde värja sig mot. Därför var hon tvungen att be till någon. Men hon kände det som om gud var mycket långt borta. Kanske berodde det på att hennes föräldrar inte var med henne. För första gången i sitt liv var hon ute ensam på en resa. Och hon var bara elva år ...Romansviten Fattigadel består av böckerna Fattigadel, Dunklet mellan träden, Dessa lyckliga år och I livets vår, handlar om Viveka von Lagercrona, Agnes von Krusenstjernas alter ego. Böckerna skildrar en flickas uppväxt i en adlig familj och hennes längtan efter frihet och självständighet.Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en svensk författare. Hennes författarskap är på flera sätt unikt, framförallt på grund av hennes skildringar av kvinnlig sexualitet och psykisk ohälsa under de första årtiondena av 1900-talet. von Krusenstjernas böcker är ständigt aktuella och har hyllats av läsare i olika tider.

När Ester beslutade sig för att öppna pensionatet hade hon inte en tanke inkomsten det skulle ge. Hon hade ärvt lite pengar när hennes man gått bort, och de räckte gott och väl, snarare var det en längtan efter att samla människor kring sig som drev henne. Hon ville inte vara ensam, hon fruktade ensamheten och den förlamande ångest den förde med sig. Ester skapar sig därför en egen liten familj och ett ombonat hem i den vackra villan strax utanför Stockholm. Men trots att hon är omgiven av människor ligger rädslan för att bli lämnad ständigt som ett mörkt moln över tillvaron ...Agnes von Krusenstjerna föddes 1894 i Växjö och avled 1940 till följderna av en hjärntumör. Hon växte upp i Gävle och Stockholm i en adlig familj som levde efter konservativa värderingar och under uppväxten anpassade hon sig till sin familjs förväntningar på henne. När hon som tonåring började märka av sin psykiska ohälsa avbröt hon sina studier och fokuserade istället helhjärtat på sina författardrömmar. Hon debuterade år 1917 men slog igenom först ett par år senare när serien om Tony släpptes. Böckerna uppmärksammades tack vare den sexuella öppenheten som var mycket ovanlig och tabubelagd under det tidiga 1900-talet. Agnes led resten av livet av psykisk ohälsa och behandlades till och från på olika mentalsjukhus. Trots detta var hon en mycket effektiv skribent och under sin relativt korta tid som aktiv författare publicerade hon flertalet böcker och noveller, varav många baserades på hennes eget liv. Hon slutade aldrig att skriva, inte ens när hon låg inlagd. För sin tid anses hon vara en banbrytande författare som slog sig fri från den roll hon tilldelades vid födseln och samhällets förväntningar.

Romanen den kontroversiella Agnes von Krusenstjernas slog igenom med!Den unga överklassflickan Tony är skör och sinnessjukdom går i släkten. Efter en förödande familjetragedi har hon lämnat det lugna Norrland och hamnat rakt i Stockholms vilda nöjesliv. För att hitta sina fötter igen följer vi Tony till Öland, till anstalten "Kejsarens Hotell" och ända till London i mellankrigstiden.Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en svensk författare. Hennes författarskap är på flera sätt unikt, framförallt på grund av hennes skildringar av kvinnlig sexualitet och psykisk ohälsa under de första årtiondena under 1900-talet. von Krusenstjernas böcker är ständigt aktuella, och har hyllats av läsare i olika tider.

Romanen den kontroversiella Agnes von Krusenstjernas slog igenom med!Efter en familjetragedi flyttar Tony och familj ner till Stockholm från lugnet i Norrland. I Stockholm hamnar hon i ett sällskap med religiösa förtecken och inser snabbt att det inte är rätt sammanhang för henne. Hon dras in i det vilda nöjeslivet i Stockholm istället. Men hennes fragila psyke far illa av de starka känslorna i en kärlekshistoria. Kan Tony överleva kärleken?Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en svensk författare. Hennes författarskap är på flera sätt unikt, framförallt på grund av hennes skildringar av kvinnlig sexualitet och psykisk ohälsa under de första årtiondena under 1900-talet. von Krusenstjernas böcker är ständigt aktuella, och har hyllats av läsare genom tiderna.

I ett rum på Grand Hotel i Stockholm sitter italienaren Edmondo nedsjunken i en fåtölj. Han är hänförd av Stockholms vackra gator och fascinerad av de svenska kvinnorna. Särskilt en ung dam har fångat hans intresse. Den förunderliga Alice med sina drömmande blå ögon som tycktes betrakta något annat, något längre bortom här och nu ...En ung dam far till Djurgårdsbrunn är en novell- och diktsamling som kretsar kring människor som är ensamma och längtar efter något mer, något annat. Samlingen innehåller En ung dam far till Djurgårdsbrunn, Madame Boucs kärleksmåltid, Var och en sitt yrke, Ljalja, I andra hand, I ateljé Souvenir, Tvärs över gatan, Mot våren, Junis blommor, I skymningen, Hon som gjorde rent. Och även dikten Rummet och diktsamlingen En skål med tårar lyfts mot våren.Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en svensk författare. Hennes författarskap är på flera sätt unikt, framförallt på grund av hennes skildringar av kvinnlig sexualitet och psykisk ohälsa under de första årtiondena under 1900-talet. von Krusenstjernas böcker är ständigt aktuella, och har hyllats av läsare i olika tider.

Romanen den kontroversiella Agnes von Krusenstjernas slog igenom med!Den unga kvinnan Tony Hastfehr växer upp i en överklassmiljö i Norrland. Livet hade kunnat var sorgelöst om det inte vore för sinnessjukdomen som härjar i familjen, och som hotar Tony själv. Hon kan själv se hur den påverkar hennes mor.Annars är Tony som de flesta andra adelsflickorna, förutom att hon är lite känsligare och mer lidelsefull.Men trots hotet om sjukdom innehåller livet kärlek - och ett sexuellt uppvaknande.Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en svensk författare. Hennes författarskap är på flera sätt unikt, framförallt på grund av hennes skildringar av kvinnlig sexualitet och psykisk ohälsa under de första årtiondena under 1900-talet. von Krusenstjernas böcker är ständigt aktuella, och har hyllats av läsare genom tiderna.

Denna samling är en av Agnes von Krusenstjernas mest älskade och populära verk. Här återfinns bland annat novellerna "Nyårsförlovning", "Bröllop i all enkelhet", "Den tillbakatrollade julen" och "Rosen från bilen". Dikterna "Filipin" och "Nattklubb" kan också läsas. I sin typiska stil blandar Agnes von Krusenstjerna kärlek, lycka och förtvivlan med nostalgi och saknaden efter en förlorad dröm."Ni som är så snäll emot mig skall få höra, sade hon och doppade åter penseln i färgen. Min far sitter i fängelse, ser ni. Det visste ni inte. Han begick ett bedrägeri mot en vän, stal hans namn och pengar, och så blev det upptäckt. O, jag vet, min far är en sådan medlidsam människa, medlidsam och hjärtegod. Han ville inte att jag skulle arbeta så här och bo i mörka rum. Det var för min skull han drog över sig det där brottet. "Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en svensk författare. Hennes författarskap är på flera sätt unikt, framförallt på grund av hennes skildringar av kvinnlig sexualitet och psykisk ohälsa under de första årtiondena under 1900-talet. von Krusenstjernas böcker är ständigt aktuella, och har hyllats av läsare i olika tider.

I denna samling noveller av författaren Agnes von Krusenstjerna får vi ta del av olycklig kärlek, sorgen efter att ha förlorat sig själv, och längtan till den kärlek som varit så nära men som man aldrig kan få. Från flickors konversationer i mörka hörn i vackert upplysta balsalar, till de hemligheter man bara berättar i tryggheten av en doktors mottagning. Agnes von Krusentjerna fångar det tidiga tjugotalets optimism, och de ärr som de första världskriget lämnade efter sig i dessa berättelser."Du, säger hon. Jag ger dig en dag. Jag kan inte bli din. Du vet, vad som binder mig. Jag har skyldigheter mot en annan; du känner vem. Jag måste inlösa min skuld. Men en dag: jag tror ej det vore synd. Jag river helt enkelt lös ett blad ur dagboken. Den dagen skall för andra inte finnas till. Den blir vår dag."Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en svensk författare. Hennes författarskap är på flera sätt unikt, framförallt på grund av hennes skildringar av kvinnlig sexualitet och psykisk ohälsa under de första årtiondena under 1900-talet. von Krusenstjernas böcker är ständigt aktuella, och har hyllats av läsare i olika tider.

Helena är ung och vacker, och flera unga män försöker få hennes uppmärksamhet. Av en slump träffar hon en ung musiker en sen kväll, och när Helena inser att hon tänker på den unga mannen mer än vad hon tänker på sig själv vet hon att hon är kär. Det är dock aldrig så enkelt, att en ung kvinna förälskar sig och sedan lever lyckligt i alla sina dagar. Helenas mor har också en friare, som har svårt att övertyga modern om sina känslor.Den lilla familjens liv vänds plötsligt på ända när Helens far, som lämnade familjen när hon var nyfödd, återvänder från de döda. I det känslomässiga tumult som uppstår tvingas Helena kämpa för sin kärlek, samtidigt som hon måste försonas med att hennes far har återvänt."Helena lutade sig tätt intill honom. Bredvid sig såg han en röd kind med lätt silverskimrande fjun som på en persika. Åter en stund, som tycktes honom timmar. Så möttes deras ögon i en lång, djup blick, och han såg i de grå ögonen alla drömmar, som flutit upp till ytan, liksom näckrosor i ett klart tjärn. Hennes röda mun darrade litet."Du får kyssa mig!" sade hon."Säkert?" frågade han allvarligt."Ja!"Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en svensk författare. Hennes författarskap är på flera sätt unikt, framförallt på grund av hennes skildringar av kvinnlig sexualitet och psykisk ohälsa under de första årtiondena under 1900-talet. von Krusenstjernas böcker är ständigt aktuella, och har hyllats av läsare i olika tider.

I denna novellsamling finns tolv noveller av författaren Agnes von Krusenstjerna. I berättelserna möter vi människor från livets alla skeden, och von Krusenstjerna backar inte undan från att vidröra det svåra och tragiska i sina karaktärer. Från förlusten av det barn man en gång var, till fattigdom och död. von Krusenstjerna skildrar också livets små glädjeämnen och vänskap i sina noveller som har fängslat läsare i snart hundra år."Hon stod och mumlade liksom för att öva sig i att högt och säkert kunna uttala orden:- Han är död. Han är död.Det var så svårt att säga dem till denne unge man, som bara för några timmar sedan skilts från den döde, då han i festrus lockat gästerna vid ett stort middagsbord att skratta. Slutligen fattade vännen. Hon såg hur skräcken långsamt tändes i hans ögon, hur han öppnade och slöt handen, liksom för att hålla något kvar."Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en svensk författare. Hennes författarskap är på flera sätt unikt, framförallt på grund av hennes skildringar av kvinnlig sexualitet och psykisk ohälsa under de första årtiondena under 1900-talet. von Krusenstjernas böcker är ständigt aktuella, och har hyllats av läsare i olika tider.

Efter att Hugo von Pahlen och hans fru gått bort samlas hans överlevande syskon för att avgöra vem som ska ta hand om hans numera föräldralösa dotter, Angela. Hugos bröder har familjer, och skulle gärna ta flickan, men tillslut är det deras ogifta syster Petra som får ansvaret.Petra och Angela blir en lycklig liten familj på släktens gods, Eka herrgård i Småland. Angela gör sig snart hemmastadd och Petra trivs i rollen som fostermor. I denna första del i serien "Fröknarna von Pahlen" följer vi deras första tid, fram tills att flickan är 14 år. Då tvingas Petra brottas med det svåra beslutet, om hon och Angela ska stanna på det älskade godset, eller om Angela ska få chansen till en riktig skolgång i huvudstaden."Det hördes steg i trappan, och strax därpå stod en liten flicka i dörren till salen. Hon hade en vit klänning på sig och höll en docka tryckt i sin famn. Petra sprang fram till henne och tog hennes hand."I romansviten \"Fröknarna von Pahlen\" följer vi Petra, som vid 27 års ålder tar sig an att uppfostra sin bortgågne brors dotter Angela. Romansviten har hyllats, men också varit föremål för kontroverser och kulturdebatter i sin tid. Framförallt väckte svitens sexuella teman uppmärksamhet när de först utkom, under 1930-talets första hälft.Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en svensk författare. Hennes författarskap är på flera sätt unikt, framförallt på grund av hennes skildringar av kvinnlig sexualitet och psykisk ohälsa under de första årtiondena under 1900-talet. von Krusenstjernas böcker är ständigt aktuella, och har hyllats av läsare i olika tider.

På en nyårsbjudning händer det som Petra både har fruktat och drömt om. Hon får återigen se sin gamla fästman Thomas Meller. De hade förlovat sig som ungdomar, han hade därefter övergivit henne för en annan och flyttat till Schweiz. Petras tankar börjar genast rusa med omöjliga - eller kanske möjliga? - drömmar. Hans fru är sjuk och befinner sig på sanatorium i Schweiz, Thomas skulle kunna skilja sig. Kanske är det inte för sent för dem att få sitt lyckliga slut?Petras drömmar krossas dock snart. När Thomas träffar Angela, som nyss fyllt arton, ser han en yngre, vackrare Petra framför sig och blir genast förälskad. Petra känner sig både sorgsen och förrådd, och söker tröst i famnen hos andra män. Ska de två kvinnorna kunna rädda relationen till varandra, eller är den för evigt förstörd?"När främlingen passerade förbi de båda damerna, såg han på dem granskande, som om han känt igen dem.Petra ryckte till och stannade, men bara ett ögonblick. Hon hade velat skrika högt: - Thomas Meller!"I romansviten \"Fröknarna von Pahlen\" följer vi Petra, som vid 27 års ålder tar sig an att uppfostra sin bortgågne brors dotter Angela. Romansviten har hyllats, men också varit föremål för kontroverser och kulturdebatter i sin tid. Framförallt väckte svitens sexuella teman uppmärksamhet när de först utkom, under 1930-talets första hälft.Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en svensk författare. Hennes författarskap är på flera sätt unikt, framförallt på grund av hennes skildringar av kvinnlig sexualitet och psykisk ohälsa under de första årtiondena under 1900-talet. von Krusenstjernas böcker är ständigt aktuella, och har hyllats av läsare i olika tider.

Angela spenderar sommaren i Nynäshamn med Petra och resten av familjen von Pahlen. Hennes bästa vän Stanny Landborg har också sommarställe i området, och flickorna njuter tillsammans av sommarens alla nöjen.Angelas förhållande med Thomas Meller växer sig allt starkare under de heta sommarmånaderna. Även Stanny upplever en romans, men av mer förbjuden natur. Hon och hennes bror Bernard har alltid haft ett nära förhållande, som denna sommar går över gränsen för vad som kan kallas syskonkärlek.När sommaren 1914 drar mot sitt slut börjar krigets vindar vina över Europa. När världskriget börjar på kontinenten vänds många liv på ända, däribland i familjen von Pahlen."Stanny satt tyst ett ögonblick som om hon inte hört frågan. Slutligen viskade hon: - Bernard! Angela ryckte till. I Stannys viskning kände hon igen samma ömma tonfall som hon själv brukade använda, då hon om aftnarna tyst uttalade Thomas Mellers namn. Men Bernard kunde väl inte vara detsamma för Stanny som Thomas för henne, Angela."I romansviten \"Fröknarna von Pahlen\" följer vi Petra, som vid 27 års ålder tar sig an att uppfostra sin bortgågne brors dotter Angela. Romansviten har hyllats, men också varit föremål för kontroverser och kulturdebatter i sin tid. Framförallt väckte svitens sexuella teman uppmärksamhet när de först utkom, under 1930-talets första hälft.Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en svensk författare. Hennes författarskap är på flera sätt unikt, framförallt på grund av hennes skildringar av kvinnlig sexualitet och psykisk ohälsa under de första årtiondena under 1900-talet. von Krusenstjernas böcker är ständigt aktuella, och har hyllats av läsare i olika tider.

Petras vardag på Eka avbryts av nyheten om att hennes gamla fästman ska återvända till Sverige. Han är den första, och enda man som Petra älskat, och nyheter river upp det gamla sår som nästan hunnit läka i hennes bröst.Det blir en händelserik höst och vinter på herrgården Eka. Angela beslutar att inte återvända till hushållsskolan, och stannar hos Petra. När en kringresande pastor kommer till herrgården bjuds han in till en av arrendatorfamiljernas hem för att stanna. Ömma känslor vaknar snart mellan pastorn och Adèle, arrendatorns fru. Samtidigt får Petra upp ögonen för den unge, stilige arrendatorn Tord. Ett svartsjukedrama är oundvikligt på Eka, och de inblandade riskerar att få utstå mer smärta än bara ett brustet hjärta."Thomas skulle komma tillbaka! Men åren, alla dessa år, som gått, kunde icke strykas ut. Hon kände honom kanske icke längre, hon visste inte heller vad han kunde ha upplevat där i det andra landet. Och han hade en hustru, en extravagant utländska, och en son. Fast man kan ju skilja sig från sin hustru. Och hans hustru var sjuk, hon kunde dö."I romansviten \"Fröknarna von Pahlen\" följer vi Petra, som vid 27 års ålder tar sig an att uppfostra sin bortgågne brors dotter Angela. Romansviten har hyllats, men också varit föremål för kontroverser och kulturdebatter i sin tid. Framförallt väckte svitens sexuella teman uppmärksamhet när de först utkom, under 1930-talets första hälft.Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en svensk författare. Hennes författarskap är på flera sätt unikt, framförallt på grund av hennes skildringar av kvinnlig sexualitet och psykisk ohälsa under de första årtiondena under 1900-talet. von Krusenstjernas böcker är ständigt aktuella, och har hyllats av läsare i olika tider.

Angelas tid i läroverket i Stockholm är förbi, hon är sjutton år och står vid porten till vuxenvärlden. Angela började för sent i läroverket för att få några sanna vänner, när hon anslöt till klassen hade flickorna redan känt varandra i flera år och sedan länge format sina vänskaper. Nu ska Angela börja på hushållsskola, och där hoppas hon få en ny chans att finna kamrater.Under Angelas tid i hushållsskolan återvänder Petra till familjens herrgård Eka. För Angela, som börjat se Petra mer som en äldre syster än en mor, blir separationen nästintill outhärdlig och hon funderar på att sätta sin framtid på spel för att återvända till det trygga hemmet."Kvinnogatan" är den andra boken i romansviten "Fröknarna von Pahlen"."Angela gick långsamt ut ur Humlegården. När hon promenerade förbi ett bodfönster, såg hon en skymt av sig själv: en blåklädd flicka med en ljus halmhatt på huvudet. Ett ord dansade fram i hennes hjärna, det var det ord den gamla föreståndarinnan framställt så försiktigt: - Frihet."I romansviten \"Fröknarna von Pahlen\" följer vi Petra, som vid 27 års ålder tar sig an att uppfostra sin bortgågne brors dotter Angela. Romansviten har hyllats, men också varit föremål för kontroverser och kulturdebatter i sin tid. Framförallt väckte svitens sexuella teman uppmärksamhet när de först utkom, under 1930-talets första hälft.Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en svensk författare. Hennes författarskap är på flera sätt unikt, framförallt på grund av hennes skildringar av kvinnlig sexualitet och psykisk ohälsa under de första årtiondena under 1900-talet. von Krusenstjernas böcker är ständigt aktuella, och har hyllats av läsare i olika tider.

Snart har ryktet om Angelas graviditet spridit sig över bygden. Adéle gick skadeglatt från gård till gård och berättade om familjen von Pahlens olycka. Samtidigt hittar Petra en gammal dagbok som skrivits av den förra ägaren till Eka, hennes faster Laura. I den avslöjas många familjehemligheter, som tidigare generationer försökt begrava.Det dubbelbröllop som firats på Ekeby slutar snart med att de bägge fruarna överger sina män på deras gemensamma bröllopsresa. Agda och Frideborg återvänder till Eka, där de hjälper till med hushållet. Heta känslor vaknar mellan Agda och Angela. Petra hänger sig också till slut åt sin stora kärlek, arrendatorn Tord. Han slits nu mellan sin otrevliga fru Adèle, och hans älskade Petra. För att finna lyckan måste han fatta ett stort beslut, som kan kosta honom allt."Alltjämt sugande på de söta karamellerna gav hon sig av på landsvägen till Ekered. Hon ville vara den första att underrätta von Pahlens på Ekered om Angelas tillstånd. Säkert visste de ingenting. Sedan bröllopet hade de bestämt ej sett Angela, och då hade man ännu ingenting kunnat märka på henne. Hon hade väl haft ett snitt på sin klänning så att den dolt hennes hemlighet. Angela var slugare än någon kunde ana. Och den dumme Gotthard, som förälskat sig i henne! Han trodde väl att hon var en liten oskuld. Nej, oskulder växte inte på träd på Eka! Han kunde lika gärna ha nöjt sig med henne, Adèle."I romansviten \"Fröknarna von Pahlen\" följer vi Petra, som vid 27 års ålder tar sig an att uppfostra sin bortgågne brors dotter Angela. Romansviten har hyllats, men också varit föremål för kontroverser och kulturdebatter i sin tid. Framförallt väckte svitens sexuella teman uppmärksamhet när de först utkom, under 1930-talets första hälft.Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en svensk författare. Hennes författarskap är på flera sätt unikt, framförallt på grund av hennes skildringar av kvinnlig sexualitet och psykisk ohälsa under de första årtiondena under 1900-talet. von Krusenstjernas böcker är ständigt aktuella, och har hyllats av läsare i olika tider.

Den anerkendte svenske forfatter Agnes von Krusenstjerna debuterede i 1917 med denne bog om den unge Nina, der vokser op i Sveriges overklassemiljø. I dagbogsform skildres to måneder i Ninas liv, hvor det, hun mest af alt ønsker sig, er forandring.Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en af Sveriges vigtigste forfattere i det 20. århundrede. Hun var af adelig slægt på både moderen og faderens side. Hendes skildringer af kvindelig seksualitet og kvindeliv vakte stor opsigt i samtidens Sverige og medførte blandt andet den såkaldte "Krusenstjerna-fejde", der splittede det svenske litterære miljø. Hun led periodevis af psykisk sygdom og var af flere omgange indlagt på sindssygehospitaler. Både dette miljø og hendes adelige baggrund skildres i hendes værker.

Fru Ester Befverfeldt, der er blevet enke i en ung alder, har åbnet et lille pensionat udenfor Stockholm for at holde ensomheden fra døren. Den beslutning glæder ikke hendes velstillede familie, da hun uden problemer ville kunne klare sig uden at skulle arbejde.Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en af Sveriges vigtigste forfattere i det 20. århundrede. Hun var af adelig slægt på både moderens og faderens side. Hendes skildringer af kvindelig seksualitet og kvindeliv vakte stor opsigt i samtidens Sverige og medførte blandt andet den såkaldte "Krusenstjerna-fejde", der splittede det svenske litterære miljø. Hun led periodevis af psykisk sygdom og var af flere omgange indlagt på sindssyge hospitaler. Både dette miljø og hendes adelige baggrund skildres i hendes værker.

I den sidste del af trilogien om den psykisk syge overklassepige Tony Hastfehr er Tony blevet indlagt på et psykiatrisk sygehus. Bogen er i høj grad baseret på Agnes von Krusenstjernas egne erfaringer med indlæggelser, hvorfor miljøet er beskrevet med en sjælden nøjagtighed og sensitivitet.Agnes von Krusenstjernas gennembrudstrilogi er en varm og ærlig skildring af sindet, kærlighededen og ikke mindst erotikken, der gjorde hendes forfatterskab både kontroversielt og unikt.Agnes von Krusenstjerna fik sit gennembrud med trilogien om overklassepigen Tony, der bukker under for en arvelig psykisk sygdom. Historien bygger på Agnes von Krusenstjernas egne erfaringer med psykisk sygdom og vakte med sin ærlige realisme stor opsigt i det litterære miljø i Sverige.Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en af Sveriges vigtigste forfattere i det 20. århundrede. Hun var af adelig slægt på både moderen og faderens side. Hendes skildringer af kvindelig seksualitet og kvindeliv vakte stor opsigt i samtidens Sverige og medførte blandt andet den såkaldte "Krusenstjerna-fejde", der splittede det svenske litterære miljø. Hun led periodevis af psykisk sygdom og var af flere omgange indlagt på sindssygehospitaler. Både dette miljø og hendes adelige baggrund skildres i hendes værker.

"Vivi, pige med melodi" indeholder otte noveller af den svenske forfatterinde Agnes von Krusenstjerna. Ligesom hendes romaner skildrer novellerne verden set fra et kvindeligt synspunkt og tager ofte udgangspunkt i det herregårdsmiljø, som von Krusenstjerna var personligt fortrolig med.Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var af adelig slægt og en af Sveriges vigtigste forfattere i det 20. århundrede. Hendes beskrivelse af kvindelig seksualitet og kvindeliv vakte stor opsigt i hendes samtids Sverige og medførte blandt andet den såkaldte "Krusenstjerna-fejde", der splittede det svenske litterære miljø. Agnes von Krusenstjerna led periodevis af psykisk sygdom og måtte flere gange indlægges. Både miljøet på datidens 'sindsyghospitaler' og hendes adelige baggrund skildres i hendes værker.

"Gid han aldrig må nå frem, tænker Viveka.Så drejer hun hovedet og ser Avas ansigt tæt ved sit. Det stråler af en stille henrykkelse. Hendes blik følger spændt den løbende ynglings. Også i hendes mørke øjne genspejles, ligesom i dammens små bølger, et billede af Antonius. Det splittes ikke. Det vedbliver at dvæle der, og dybt inde bag pupillen skinner en grøn flig af hans jakke.Viveka er blevet urolig. For et øjeblik siden var hun ene, og kærligheden kom med sit budskab til hende alene. Nu har også Ava fået sit bud."I fjerde og sidste bind af Agnes von Krusenstjernas "Fattigadel" blomstrer romantikken mellem Viveka og Adolf von Gottlibson, samt mellem hendes bror Antonius og Vivekas veninde Ava. Men ingen af forholdene er helt, som de skal være, og de to kvinder bliver ulykkelige. Afslutningen på kvartetten binder en smuk sløjfe om Vivekas ungdom og viser os den kvinde, der er kommet ud af de mange strabadser."Det er en dybt gribende, en menneskelig og først og sidst levende bog, der bereder sin læser en fortsat overraskelse og oplevelse. Jeg mindes overhovedet ikke at have mødt dyberegående menneskeskildringer end i denne bog, der er besk og blid, hadefuld og samtidig uendelig overbærende i sine intime betroelser. En håndfast bog, som kun kan være en kvindes værk i sine træfsikre og beundringsværdigt opdigtede afsløringer af en kvindes psykologi.Benævnelsen "en god bog" giver kun svagt udtryk for den oplevelse, der venter læseren, der giver sig i kast med det digre værk, som man kun nødigt lægger fra sig, før den sidste sætning er læst." –Agnes Ehrencron-Kidde"Fattigadel" er Agnes von Krusenstjernas sidste og en af hendes mest elskede romanserier. Bogens fire bind fortæller historien om den Viveka von Lagercronas barndom og ungdom, om livet i hendes fattigfine officerhjem i starten af det tydende århundrede og det væld af bipersoner, der bevæger sig ind og ud af hendes liv. Serien er en spændende dannelsesfortælling om den svære tid mellem barndommen og voksenlivet, og historien bærer mange ligheder med forfatterens eget liv.Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en af Sveriges vigtigste forfattere i det 20. århundrede. Hun var af adelig slægt på både moderen og faderens side. Hendes skildringer af kvindelig seksualitet og kvindeliv vakte stor opsigt i samtidens Sverige og medførte blandt andet den såkaldte "Krusenstjerna-fejde", der splittede det svenske litterære miljø. Hun led periodevis af psykisk sygdom og var af flere omgange indlagt på sindssygehospitaler. Både dette miljø og hendes adelige baggrund skildres i hendes værker.

I efteråret 1914 flytter Petra og Angela tilbage til Ekered for at Angela kan føde sit og Thomas’ barn i hemmelighed, og de to kvinder kan opdrage det sammen. Men også her er der snagende blikke overalt, og Petra og Angela forsøger så vidt muligt at skjule deres hemmelighed. Angela er imidlertid ikke den eneste pige i omgangskredsen, der er blevet gravid uden for ægteskabet, og ikke alle har den luksus at kunne opdrage barnet i fred og ro alene.Agnes von Krusenstjernas coming-of-age romanserie om den forældreløse Angela, der vokser op hos sin ugifte faster Petra i begyndelsen af 1900-tallets Stockholm. Serien skildrer med særlig indsigt og præcision kvindeliv, et litterært område hvor Agnes von Krusenstjerna var pioner. Det var blandt andet de ærlige seksuelle skildringer i historierne om Frøknerne von Pahlen, der udløste \"Krusenstjerna-fejden\" - et litterært opgør fra 1933-1935.\r\nAgnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en af Sveriges vigtigste forfattere i det 20. århundrede. Hun var af adelig slægt på både moderen og faderens side. Hendes skildringer af kvindelig seksualitet og kvindeliv vakte stor opsigt i samtidens Sverige og medførte blandt andet den såkaldte "Krusenstjerna-fejde", der splittede det svenske litterære miljø. Hun led periodevis af psykisk sygdom og var af flere omgange indlagt på sindssygehospitaler. Både dette miljø og hendes adelige baggrund skildres i hendes værker.

I fjerde del af "Frøknerne von Pahlen" er Angela og Petra flyttet tilbage til Stockholm. Petras ungdomskærlighed Thomas Meller vender hjem til Sverige sammen med sin søn, mens hans kone opholder sig på et sanatorium i Schweiz. Ægteskabet er ulykkeligt, og Thomas føler sig tiltrukket af Angela, der minder ham om den unge Petra, som han var så forelsket i.Agnes von Krusenstjernas coming-of-age romanserie om den forældreløse Angela, der vokser op hos sin ugifte faster Petra i begyndelsen af 1900-tallets Stockholm. Serien skildrer med særlig indsigt og præcision kvindeliv, et litterært område hvor Agnes von Krusenstjerna var pioner. Det var blandt andet de ærlige seksuelle skildringer i historierne om Frøknerne von Pahlen, der udløste \"Krusenstjerna-fejden\" - et litterært opgør fra 1933-1935.\r\nAgnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en af Sveriges vigtigste forfattere i det 20. århundrede. Hun var af adelig slægt på både moderen og faderens side. Hendes skildringer af kvindelig seksualitet og kvindeliv vakte stor opsigt i samtidens Sverige og medførte blandt andet den såkaldte "Krusenstjerna-fejde", der splittede det svenske litterære miljø. Hun led periodevis af psykisk sygdom og var af flere omgange indlagt på sindssygehospitaler. Både dette miljø og hendes adelige baggrund skildres i hendes værker.

""Hvordan kan min lille pige dog sige sådan," hulkede hun. "Har jeg ikke gjort alt for Viveka? Har lille Pappa og jeg ikke opofret os, for at vore børn kunne få et godt hjem, og så lønner du os på den måde!"Viveka blev kold fra hoved til fod ved moderens udbrud. Havde hun ment det så slemt? Hun vidste det ikke mere. Hun havde besøgt et andet hjem, hvor tonen var friere og gladere, og var kommet til at anstille sammenligninger. Det var jo kun det."I tredje del af Agnes von Krusenstjernas romanserie "Fattigadel" er Viveka blevet mere og mere ulykkelig i sine forældres overfladiske og fattigfine hjem i Stockholm. Det er så småt med pengene, at familien er flyttet ind i så lille en lejlighed, at Viveka end ikke kan få sit eget værelse. Moren skal jo for enhver pris have en salon til at tage imod evindelige og larmende visitter. Viveka længes efter fred og ro, og efter lægens råd bliver hun langt om længe sendt uden for byen til hendes kusines ejendom i Småland."Det er en dybt gribende, en menneskelig og først og sidst levende bog, der bereder sin læser en fortsat overraskelse og oplevelse. Jeg mindes overhovedet ikke at have mødt dyberegående menneskeskildringer end i denne bog, der er besk og blid, hadefuld og samtidig uendelig overbærende i sine intime betroelser. En håndfast bog, som kun kan være en kvindes værk i sine træfsikre og beundringsværdigt opdigtede afsløringer af en kvindes psykologi.Benævnelsen "en god bog" giver kun svagt udtryk for den oplevelse, der venter læseren, der giver sig i kast med det digre værk, som man kun nødigt lægger fra sig, før den sidste sætning er læst." –Agnes Ehrencron-Kidde"Fattigadel" er Agnes von Krusenstjernas sidste og en af hendes mest elskede romanserier. Bogens fire bind fortæller historien om den Viveka von Lagercronas barndom og ungdom, om livet i hendes fattigfine officerhjem i starten af det tydende århundrede og det væld af bipersoner, der bevæger sig ind og ud af hendes liv. Serien er en spændende dannelsesfortælling om den svære tid mellem barndommen og voksenlivet, og historien bærer mange ligheder med forfatterens eget liv.Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en af Sveriges vigtigste forfattere i det 20. århundrede. Hun var af adelig slægt på både moderen og faderens side. Hendes skildringer af kvindelig seksualitet og kvindeliv vakte stor opsigt i samtidens Sverige og medførte blandt andet den såkaldte "Krusenstjerna-fejde", der splittede det svenske litterære miljø. Hun led periodevis af psykisk sygdom og var af flere omgange indlagt på sindssygehospitaler. Både dette miljø og hendes adelige baggrund skildres i hendes værker.

"Viveka hang med hovedet. I virkeligheden var hun jo ikke videre indtaget i Herman, men hun var alt for bange for tante Eveline til at sige sin mening. Sådan var det altid, ikke blot med Viveka, men med alle, der kom i berøring med Eveline Macdougall, at de ikke vovede at have anden mening end hendes. Hun knægtede dem med sin vilje og med sit syrlige, eller når det træf sig således, indsmigrende smil, og påtvang dem sine egne anskuelser."Anden del af Agnes von Krusenstjernas romenserie "Fattigadel" fortæller om Vivekas tidligste ungdom. Vi hører blandt andet om opholdet hos hendes strenge og skrækindjagende tante, der er vant til at få sin vilje i alt, og hvordan Vivekas personlighed lige så stille begynder at ændre sig i takt med at hun bliver ældre."Det er en dybt gribende, en menneskelig og først og sidst levende bog, der bereder sin læser en fortsat overraskelse og oplevelse. Jeg mindes overhovedet ikke at have mødt dyberegående menneskeskildringer end i denne bog, der er besk og blid, hadefuld og samtidig uendelig overbærende i sine intime betroelser. En håndfast bog, som kun kan være en kvindes værk i sine træfsikre og beundringsværdigt opdigtede afsløringer af en kvindes psykologi.Benævnelsen "en god bog" giver kun svagt udtryk for den oplevelse, der venter læseren, der giver sig i kast med det digre værk, som man kun nødigt lægger fra sig, før den sidste sætning er læst." – Agnes Ehrencron-Kidde"Fattigadel" er Agnes von Krusenstjernas sidste og en af hendes mest elskede romanserier. Bogens fire bind fortæller historien om den Viveka von Lagercronas barndom og ungdom, om livet i hendes fattigfine officerhjem i starten af det tydende århundrede og det væld af bipersoner, der bevæger sig ind og ud af hendes liv. Serien er en spændende dannelsesfortælling om den svære tid mellem barndommen og voksenlivet, og historien bærer mange ligheder med forfatterens eget liv.Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en af Sveriges vigtigste forfattere i det 20. århundrede. Hun var af adelig slægt på både moderen og faderens side. Hendes skildringer af kvindelig seksualitet og kvindeliv vakte stor opsigt i samtidens Sverige og medførte blandt andet den såkaldte "Krusenstjerna-fejde", der splittede det svenske litterære miljø. Hun led periodevis af psykisk sygdom og var af flere omgange indlagt på sindssygehospitaler. Både dette miljø og hendes adelige baggrund skildres i hendes værker.

Angela og Petra forsøger at leve et stille og diskret liv på Eka, men den nysgerrige Adèle snager hele tiden i deres sager og gør det næsten umuligt at skjule Angelas graviditet. Samtidig ændres Petras syn på familien, da hun finder sin faster Lauras gamle dagbog. Her får hun svar på en række spørgsmål og opdager sågar, at hun har en halvsøster. "Af samme blod" er en spændende afslutning på Agnes von Krusenstjernas romanserie.Agnes von Krusenstjernas coming-of-age romanserie om den forældreløse Angela, der vokser op hos sin ugifte faster Petra i begyndelsen af 1900-tallets Stockholm. Serien skildrer med særlig indsigt og præcision kvindeliv, et litterært område hvor Agnes von Krusenstjerna var pioner. Det var blandt andet de ærlige seksuelle skildringer i historierne om Frøknerne von Pahlen, der udløste \"Krusenstjerna-fejden\" - et litterært opgør fra 1933-1935.\r\nAgnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en af Sveriges vigtigste forfattere i det 20. århundrede. Hun var af adelig slægt på både moderen og faderens side. Hendes skildringer af kvindelig seksualitet og kvindeliv vakte stor opsigt i samtidens Sverige og medførte blandt andet den såkaldte "Krusenstjerna-fejde", der splittede det svenske litterære miljø. Hun led periodevis af psykisk sygdom og var af flere omgange indlagt på sindssygehospitaler. Både dette miljø og hendes adelige baggrund skildres i hendes værker.

Femte del af "Frøknerne von Pahlen" udspiller sig i sommeren 1914, lige inden første verdenskrig bryder ud. Petra og Angela kommer til Nynäshamn, hvor Peter von Pahlen skal tilbringe sommeren med sin familie. Samtidig skal Thomas Meller holde sommerferie hos familien Landborg, der bor lige i nærheden, og det giver ham og Angela mulighed for at fortsætte deres affære. Kærligheden blomstrer blandt mange forelskede par i løbet af sommeren, men langt fra alle historierne ender lykkeligt.Agnes von Krusenstjernas coming-of-age romanserie om den forældreløse Angela, der vokser op hos sin ugifte faster Petra i begyndelsen af 1900-tallets Stockholm. Serien skildrer med særlig indsigt og præcision kvindeliv, et litterært område hvor Agnes von Krusenstjerna var pioner. Det var blandt andet de ærlige seksuelle skildringer i historierne om Frøknerne von Pahlen, der udløste \"Krusenstjerna-fejden\" - et litterært opgør fra 1933-1935.Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en af Sveriges vigtigste forfattere i det 20. århundrede. Hun var af adelig slægt på både moderen og faderens side. Hendes skildringer af kvindelig seksualitet og kvindeliv vakte stor opsigt i samtidens Sverige og medførte blandt andet den såkaldte "Krusenstjerna-fejde", der splittede det svenske litterære miljø. Hun led periodevis af psykisk sygdom og var af flere omgange indlagt på sindssygehospitaler. Både dette miljø og hendes adelige baggrund skildres i hendes værker.

Året er 1911, og Angela er blevet færdig i den private grundskole. Hun begynder på en husholdningsskole, hvor hun skal lære de kvindelige gøremål, hun får brug for i voksenlivets ægteskab. Her møder hun Stanny Landborg, en ung mand, som hun hurtigt udvikler et meget nært forhold til. Angelas faster er flytter tilbage til herregården, og under et besøg hos hende overvejer Angela, om hun skal forlade husholdningsskolen. Agnes von Krusenstjernas coming-of-age romanserie handler om den forældreløse Angela, der vokser op hos sin ugifte faster Petra i begyndelsen af 1900-tallets Stockholm. Serien skildrer med særlig indsigt og præcision kvindeliv – et litterært område, hvori Agnes von Krusenstjerna var pioner. Det var blandt andet de ærlige seksuelle skildringer i historierne om Frøknerne von Pahlen, der udløste \"Krusenstjerna-fejden\" – et litterært opgør fra 1933-1935.\r\nAgnes von Krusenstjerna (1894-1940) var en af Sveriges vigtigste forfattere i det 20. århundrede. Hun var af adelig slægt på både moderen og faderens side. Hendes skildringer af kvindelig seksualitet og kvindeliv vakte stor opsigt i samtidens Sverige og medførte blandt andet den såkaldte "Krusenstjerna-fejde", der splittede det svenske litterære miljø. Hun led periodevis af psykisk sygdom og var af flere omgange indlagt på sindssygehospitaler. Både dette miljø og hendes adelige baggrund skildres i hendes værker.