Bøger af Elin Wägner

När Kate Nevinson förälskar sig i den landsförvisade riksföreståndaren Sebastian Martius kastas hon in i ett politiskt maktspel mellan presidenter och gamla europeiska kungahus. Martius lever gömd i väntan på revolution, och på ett barnhem i hans hemstad arbetar Nevinson och vännen fru Clarke outtröttligt för sin älskade kung. Men på grund av sin relation med Nevinson försätter den före detta kungen barnhemmet och alla sina bundsförvanter i stor fara. Det är inte sorgfritt att älska en upprorsman, och Nevinson har svårt att acceptera sin älskades brinnande längtan efter inbördeskrig. Vad är han egentligen beredd att offra för makten? Och hur kan hon stoppa honom?Elin Wägner (1882 – 1949), född i Lund, var journalist, författare och samhällsdebattör samt en av frontfigurerna för den svenska kvinnorättsrörelsen. Under sin livstid skrev hon både noveller, romaner, och tidningsartiklar om tidens stora frågor, bland annat fred och feminism. År 1944 blev hon som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien, och mellan år 1937 och 1949 var hon ledamot i Samfundet De Nio.

Camilla och Erik skiljdes åt direkt efter bröllopet, han för att arbeta i Stockholm, hon för att studera i Göteborg. På var sin kust lever de sina liv i längtan efter varandra. Men när tre år har gått börjar Camilla tvivla på sitt äktenskap och Eriks tillgivenhet till henne. Inte förrän makarna är återförenade kan Camilla lära sig vad det faktiskt innebär att vara gift, att älska och bli älskad. Och frågan är om äktenskapet blir som hon föreställt sig. Elin Wägner (1882 – 1949), född i Lund, var journalist, författare och samhällsdebattör samt en av frontfigurerna för den svenska kvinnorättsrörelsen. Under sin livstid skrev hon både noveller, romaner, och tidningsartiklar om tidens stora frågor, bland annat fred och feminism. År 1944 blev hon som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien, och mellan år 1937 och 1949 var hon ledamot i Samfundet De Nio.

Makarna Humble lever ett anspråkslöst men lyckligt liv tillsammans i Stockholm. Filip Humble är en berömd diktare, och Andrea hans högt älskade och omhändertagande fru. Men när Filip behöver resa utomlands för att samla inspiration till sina dikter har han inte råd att ta Andrea med sig, och hon blir kvar i Stockholm. Sårad över att hon har blivit lämnad ensam börjar Andrea umgås med Filips syster Mikaela, en självständig kvinna som hyr ut rum till frigjorda fångar och som har sina egna karlbekymmer att stå i. Då bryter världskriget plötsligt ut och Andrea och Filip skiljs åt på obestämd framtid. Andrea söker tröst i ett religiöst samfund som äntligen kommer att ta henne närmare hennes man – men också mycket längre ifrån. Elin Wägner (1882 – 1949), född i Lund, var journalist, författare och samhällsdebattör samt en av frontfigurerna för den svenska kvinnorättsrörelsen. Under sin livstid skrev hon både noveller, romaner, och tidningsartiklar om tidens stora frågor, bland annat fred och feminism. År 1944 blev hon som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien, och mellan år 1937 och 1949 var hon ledamot i Samfundet De Nio.

Kriget är över, och den unga Rut Malmfelt reser ner till Österrike för att hjälpa de som drabbats av dess elände. Hon vill svälta, frysa och gråta blod för de stackars människornas skull. Men upplevelsen blir inte som hon väntat sig. Många lider, många behöver hjälp, vissa mer än andra, vissa inte alls. Det finns till och med dem som inte uppskattar hjälparbetarnas insatser, dem som bara ser högmod och hyckleri. Under sitt arbete i Wien får Rut nya perspektiv på moral, överlevnad och rikedom. Vad innebär det egentligen att hjälpa? Kan man förstå lidande utan att ha upplevt det själv? En sak får Rut lära sig: att kunna gråta bittra tårar är i sig ett tecken på välstånd. Elin Wägner (1882 – 1949), född i Lund, var journalist, författare och samhällsdebattör samt en av frontfigurerna för den svenska kvinnorättsrörelsen. Under sin livstid skrev hon både noveller, romaner, och tidningsartiklar om tidens stora frågor, bland annat fred och feminism. År 1944 blev hon som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien, och mellan år 1937 och 1949 var hon ledamot i Samfundet De Nio.

Friherrinna Brita Ribings man har gått bort och nu ska hennes älskade Ribingshov säljas. Hon som är van vid lyx och flärd kastas ner i fattigdomen och måste finna ett sätt att försörja sig. I Ribinghovs källare ligger det sista hon äger: hennes mans bottenlösa lager av alkohol. Kan det som bröt ner hennes man och förstörde deras äktenskap bli hennes räddning? Men till vilket pris i så fall? På kontinenten rasar kriget och överklassen skälver av rädsla över en stundande revolution medan arbetarklassen kämpar för sitt dagliga bröd. Ransoneringen på mat och alkohol gör Britas sista egendom till ett hett eftertraktat byte för dem alla, och risken är stor att hon hamnar i knipa i jakten på den bästa affären. Samtidigt försöker hon komma underfund med var hon själv hör hemma i klassamhället.Elin Wägner (1882 – 1949), född i Lund, var journalist, författare och samhällsdebattör samt en av frontfigurerna för den svenska kvinnorättsrörelsen. Under sin livstid skrev hon både noveller, romaner och tidningsartiklar om tidens stora frågor, bland annat fred och feminism. År 1944 blev hon som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien, och mellan år 1937 och 1949 var hon ledamot i Samfundet De Nio.

Korpungen och jag är en samling med några av kvinnorättskämpen Elin Wägners mest populära noveller, krönikor och kåserier. Dessa "spaltbitar", som författaren själv kallade dem, publicerades ursprungligen under pseudonymen Devinez i veckotidningen Tidevarvet, som Wägner själv var redaktör för mellan år 1924 och 1927. Texterna är intelligenta och insiktsfulla betraktelser av livet under tiden mellan de två världskrigen. De behandlar både stort och smått: politik och pacifism, kultur och feminism – människan i allmänhet, och kvinnan i synnerhet. Elin Wägner (1882 – 1949), född i Lund, var journalist, författare och samhällsdebattör samt en av frontfigurerna för den svenska kvinnorättsrörelsen. Under sin livstid skrev hon både noveller, romaner och tidningsartiklar om tidens stora frågor, bland annat fred och feminism. År 1944 blev hon som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien, och mellan åren 1937 och 1949 var hon ledamot i Samfundet De Nio.