Bøger af Karin Boye

Skjulte lande er Karin Boyes anden digtsamling efter debuten i 1922 med Skyer. Året er 1924, og den unge, søgende Boye læser litteraturhistorie og nordiske sprog i Uppsala – det ses af den nordiske mytologis stærke aftryk i samlingen. Hun er aktiv i den kvindelige studenterforening og i studenteravisen Ergo, men fremfor alt er hun brændende ambitiøs med sin digtning:”Som skønlitterær forfatter ville hun besidde samme slags ild og askese som de videnskabsmænd, hun beundrede. Den var det menneskesyn, den stræben, som Skjulte lande udtrykte. Den skjoldmø, der faldt i bogens sidste digt, var en søster til den forfatter, som ville kæmpe mod mørke og fortvivlelse.” fra Johan Svedjedals Den nya dagen gryr, 2017.Pressen om Skyer:❤️❤️❤️❤️❤️Benedicte Gui de Thurah Huang, Politiken”WOW!” Lukas Ballin, Weekendavisen

"De båda reklamexperterna från Stockholm lutade sig bakåt i var sin skinnfåtölj och lade var sitt välbenade och uppmärksamma huvud på sned för att bättre kunna se saken så att säga i publikperspektiv. Saken var en hög, smärt, förgylld kvinnofigur av trä med lätt stiliserad hållning: bakåtböjd i höftleden, skuldror och hals framskjutna, armarna mjukt och en smula tafatt lyfta till en åtbörd, som egentligen inte uttryckte någon som helst själsrörelse, varken fruktan, längtan eller glädje, men däremot gladde ögat med ett spel av fina, smältande linjer.– Ja, sade herr Landers, det var en vacker kvinna."Ur en skyltdockas perspektiv möter vi 1930-talets Stockholm, och de människor som rör sig runt dockan. Det är modister, konstnärer, och varuhusanställda. Och så alla kunder, som söker efter sig själva bland varuhusens diskar fulla med bijouterier och plagg."Astarte" är Boyes debutroman. Hon riktar häri skarp kritik mot sin tids begynnande konsumtionssamhälle, och det tidiga 1900-talets modeindustri.Karin Boye var en svensk poet, författare och översättare och är en av Sveriges mest älskade författare med läsare i alla åldrar. Hon var som mest verksam under 30-talet, och lämnade efter sig en enastående samling av litteratur. Av hennes prosaverk har den dystopiska science fiction-romanen Kallocain blivit den mest uppmärksammade.

Kallocain är en dagboksroman med inslag av science fiction och dystopi av Karin Boye utgiven 1940. Boken är Boyes mest kända roman och är översatt till fler än tio olika språk. Den nämns internationellt i samma andetag som Aldous Huxleys A Brave New World, Ray Bradburys Farenheit 451 och George Orwells 1984. Boken utspelar sig i ett samhälle där varje individ övervakas och bara har ett värde genom sin plats i Kollektivet. Inspirerad av händelserna i Nazi-Tyskland och Sovjetunionen målar Boye upp en dyster profetia av hur framtiden kan te sig när staten får oinskränkt makt.

Döden kryper närmare. Genom hela Europa rör sig fascismens och nazismens svallvågor, något som hotar att dränka människor från livets alla möjliga stigar. Aldrig någonsin är världen i lika stort behov av metafysiska frågeställningar om synd, död och skuld. Detta är något som Karin Boyes postum diktsamling fortfarande ger oss - en påminnelse om vår skuld, men också möjligheten till syndernas förlåtelse. De Sju Dödssynderna är en diktsamling som dessvärre aldrig färdigställdes innan författarens död. Men de skärvor som finns kvarlämnade är mer än nog för att ge en tydlig bild över textens tilltänkta form. Det är en smärtsamt naken samling med dikter, som på ett för svensk litteratur ojämförbart sätt blottlägger själens och samhällets inre verkningar.

Leo Kall är den perfekta soldaten. Han tror på staten, lyder och underordnar sig vid minsta vink. Han sätter sig inte upp emot överhögheten och gör precis som han blir tillsagd. Alltid, och mycket samvetsgrant. Men innerst inne, någonstans i djupet av hans jag, finns en längtan efter frihet, riktig frihet. När han en dag blir omhändertagen av statens hejdukar och instängd i en mörk isoleringscell går det upp för honom vad han egentligen drömmer om, och att betydligt fler människor bland hans medfångar har en liknande dröm ... Vad är frihet? Många romaner från 1900-talet har ställt denna frågan på sin spets. Kallocain" är en science fiction-roman om en värld som inte är alldeles för olika vår egen samtid.

For nøjagtigt hundrede år siden i år, i 1922, udkom Karin Boyes debutdigtsamling, Skyer (Moln). Og hun betragtes i dag som en af de allerstørste svensksprogede digtere på linje med en Edith Södergran, som vi via adskillige danske oversættelser kender bedre her i landet. Skyer er på én gang præget af en religiøs længsel og en længsel mod kvindelig frigørelse, kærlighed og identitet. Samlingen er så fuld af stræben mod perfektion, mod en højere verden, over skyerne, og mod sprogets kraft – og igen og igen indhentes jeget af tvivl og smerte over ikke at kunne leve op til egne idealer, håb og drømme. At ville det fuldkomne, stålsætte viljen, skabe nyt, men føle sig ufuldkommen og svag og anfægtet, dén smerte står lyslevende her hundrede år efter. Formsproget er originalt, modent og færdigt, selvom Boye kun er 22 år, da Skyer udgives – der er træk af både romantik og modernisme, stærk lyrisk skønhed og drømmende følsomhed veksler med befriende kraftfulde sproglige omvæltninger, som her:BEDRINGDu som bliver kaldt ved blomsters navne,nu vil jeg give dig et andet:Lægens Kniv.Koldt, hårdt navn.Men så glimtende hårder dit billede i de tavse timer.Jeg er dømt, når jeg ser dig,dømt som en sygop mod din forårsmorgens friskhed.Det er godt at man plages og væmmes.Du er svalende fri for barmhjertighedmod patetiske kvaler.Langt borte, langt borte smiler du gådefuldt.Jeg vil ånde din høje luft.Jeg vil træde de dugvåde stier,hvor du vandrer.

I Verdensstaten får en sprøjte med det lysegrønne sandhedsserum, kallocain, mennesker til at buse ud med deres inderste hemmeligheder. Det nyopfundne stof er dermed det perfekte middel for den totalitære stat der ønsker fuldstændig kontrol over sine borgere. Før måtte staten klare sig med overvågning og angiveri; nu kan selv tankeforbrydelser fælde den enkelte. Men at stoffet har utilsigtede virkninger, må også romanens fortæller, ingeniøren der har opfundet kallocainet, sande. Ikke mindst da han forsøger at bruge sin egen opfindelse til at kontrollere sit livs kærlighed med – hvis det begreb ellers stadig fandtes i Verdensstatens ordforråd.Men mod forventning tyder alt på at de brutalt afslørede hemmeligheder i visse tilfælde rummer et ukontrollabelt utopisk potentiale, som revner og sprækker ind til en helt anden verden.”Måske kan der vokse en ny verden frem af dem der er mødre – om det er mænd eller kvinder, og om de har født børn eller ej. Men hvor er de?”De danske avisers reaktion på besøget gik fra begejstring til henførelse. Det samme gjorde kommentarerne om Karin Boye der blev beskrevet som den vigtigste kvindelige forfatter i Sverige. Ved oplæsning af Kallocain gjorde hun et særlig stærkt indtryk, selvom hun skal have set ’så lille og barnlig ud på talerstolen i den store foredragssal’. En af journalisterne mente at hun til at begynde med lignede en genert konfirmand, men ved oplæsningen forvandledes til en imponerende skikkelse, dirrende af spændstig intelligens.Citeret fra Johan Svedjedals monografi om Karin Boye, Den nya dagen gryr, W&W, 2017 (her oversat til lejligheden).

Malin Forst is a precocious, devout twenty-year-old woman attending a Stockholm teachers' college in the 1930s. Confounded by a sudden crisis of faith, Malin plunges into a depression and a paralysis of will.

Karin Maria Boye,1900-1941, var en svensk författare, poet och översättare som är mest känd för sin poesi, men skrev även ett flertal romaner, noveller och artiklar.Vi har här samlat dikter hämtade från Karin BoyesMoln -1922, Gömda land -1924, Härdarna -1927, För trädens skull -1935 och De sju dödssynderna och andra efterlämnade dikter -1941.

First published in Swedish in 1940, this novel envisioned a future of drab terror. Seen through the eyes of idealistic scientist Leo Kall, it depicts a totalitarian world state. Its central idea grew from the rumours of truth drugs that ensured the subservience of every citizen to the state.

Kris är en modern klassiker om ungdom, sexualitet och tro. När studenten Malin upptäcker att hon har känslor för en studiekamrat ställs hennes världsåskådning på ända.Karin Boye var en svensk poet, författare och översättare. Hon är en av Sveriges mest älskade författare med läsare i alla åldrar. Hon var som mest verksam under 30-talet, och lämnade efter sig en enastående samling av litteratur. Av hennes prosaverk har den dystopiska science fiction-romanen Kallocain blivit den mest uppmärksammade.

När Karin Boye skrev sin fjärde roman led Sverige under 1930-talets ekonomiska kris. Huvudpersonen, författaren Harald, har gett upp sina ideal för att skriva dussinböcker och försörja familjen. När ungdomskärleken Thea återvänder till Stockholm tvingas Harald konfrontera de drömmar han gav upp, och den människa han blivit. En roman om skapandets villkor och om att vara sann mot sig själv.Karin Boye var en svensk poet, författare och översättare och är en av Sveriges mest älskade författare med läsare i alla åldrar. Hon var som mest verksam under 30-talet, och lämnade efter sig en enastående samling av litteratur. Av hennes prosaverk har den dystopiska science fiction-romanen Kallocain blivit den mest uppmärksammade.

I flera år har Merit vandrat omkring som i dvala och sörjt sin makes död. Hennes drömmar och förhoppningar om framtiden är krossade, och hon ser ingen mening med sitt liv utan sin man Sune. Men så en dag träffar hon paret Rut och Håkan Willer, vilket tycks bli början på en ny vänskap. Men när Håkan Willer avslöjar en hemlighet om sitt äktenskap för Merit, kan hon inte längre blunda för sin egen mans hemligheter – kände hon Sune så väl som hon hade trott? Plötsligt befinner Merit sig i mitten av två splittrade äktenskap.Karin Boye var en svensk poet, författare och översättare och är en av Sveriges mest älskade författare med läsare i alla åldrar. Hon var som mest verksam under 30-talet, och lämnade efter sig en enastående samling av litteratur. Av hennes prosaverk har den dystopiska science fiction-romanen Kallocain blivit den mest uppmärksammade.

"Se de mäktiga moln, vilkas fjärran höga topparstolta, skimrande resa sig, vita som vit snö!Lugna glida de fram för att slutligen lugnt dösakta lösande sig i en skur av svala droppar."Diktsamlingen Moln publicerades för första gången 1922 och är Karin Boyes första diktsamling. Samlingen innehåller bland annat dikterna "Moln", "Tidig vår", "Dröm" och "Vårens väntan". Dikterna kretsar kring en ung människas tankar Gud, livets brister och sin egen framtid. Karin Boye (1900-1941) var en svensk författare, översättare och poet. Hon efterlämnade en enastående samling av litteratur vid sin bortgång. Hon är mest känd för sin poesi, men även hennes romaner och noveller uppmärksammats, särskilt hennes dystopiska science fiction-roman "Kallocain".

Träden, naturen, livet, verkligheten, språket. Allt i världen är tätt förbundet med alltet och i människans undermedvetna döljer sig en språklig logik som överskrider allt förstånd, men i lyriken, i dikten, kan detta komma till uttryck. Karin Boye gav ut sin berömda diktsamling "För trädets skull" 1935. Europa befann sig vid branten till ett nytt världskrig och revolutioner och politiska stridigheter fick världen att brinna. Detta är en diktsamling som är full av mänskligt patos, empati och språkliga experiment. En klassiker om det finns någon. "För trädets skull" innehåller en av det svenska språkets mest berömda dikter: "Ja visst gör det ont". Karin Boye var en svensk poet, författare och översättare och är en av Sveriges mest lästa författare med läsare i alla åldrar. Hon var som mest verksam under 30-talet, och lämnade efter sig en enastående samling av litteratur. Av hennes prosaverk har den dystopiska science fiction-romanen Kallocain blivit den mest uppmärksammade.

Kvinnokamp, klasskamp och kamp om individens frihet och rätt. Det är några av de teman som återkommer i Härdarna, som är Karin Boyes tredje diktsamling. Det är en bok som är till bredden fylld av den melankoli och vemod som kännetecknar hennes mest berömda alter, men också en oerhörd förmåga till hopp även i historiens mest grymma ögonblick. Denna samling innehåller några av Boyes mest betydelsefulla dikter och är en förhållandevis ungdomlig diktsamling i jämförelse med hennes senare, mörkare alster. Det är en samling som känns lika frisk som en daggvåt blomsterbukett en tidig sommarmorgon. Karin Boye var en svensk poet, författare och översättare och är en av Sveriges mest lästa författare med läsare i alla åldrar. Hon var som mest verksam under 30-talet, och lämnade efter sig en enastående samling av litteratur. Av hennes prosaverk har den dystopiska science fiction-romanen Kallocain blivit den mest uppmärksammade.

Kamp för kvinnans rättigheter, för medborgarens, individens. Detta är ständigt återkommande motiv i Karin Boyes diktning, och detta märks inte minst i hennes andra diktsamling "Gömda land". Det är en samling dikter som på ett oförlikneligt sätt skildrar den moderna människans jakt efter mening, kunskap och kärlek. En klassiker inom svensk litteratur som i sin odödlighet gång på gång tåls att återupptäckas. Karin Boye var en svensk poet, författare och översättare och är en av Sveriges mest lästa författare med läsare i alla åldrar. Hon var som mest verksam under 30-talet, och lämnade efter sig en enastående samling av litteratur. Av hennes prosaverk har den dystopiska science fiction-romanen Kallocain blivit den mest uppmärksammade.

Karin Boyes digte har et helt personligt tonefald, der altid kan genkendes. Hendes digte har fungeret som en slags verdslig salmebog for mange mennesker, og et bevis på, hvor levende hendes lyrik er, var det, da det svenske fodboldhold ved VM 1964 blev opildnet til kampen ved at træneren læste dette digt af Karin Boye højt for spillerne:I rörelseDen mätta dagen, den är aldrig störst.Den bästa dagen är en dag av törst.Nog finns det mål och mening i vår färd -men det är vägen, som är mödan värd.Det bästa målet är en nattlång rast,där elden tänds och brödet bryts i hast.På ställen, där man sover blott en gång,blir sömnen trygg och drömmen full av sång.Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.Oändligt är vårt stora äventyr.

Moln är Karin Boyes första diktsamling som utgavs 1922. Den gavs ut på Albert Bonniers Förlag när författaren var 22 år. Den innehåller bland annat den kända dikten En målares önskan, Det namnlösa och titeldikten Moln.Diktsamlingen handlar om en ung människas grubblingar om gud, livets brister och egen framtid.(Wikipedia)

Det var författarens andra diktsamling efter debuten Moln (1922) . Den innehåller bland annat dikterna Önskan ("Ack låt mig leva riktigt och riktigt dö en gång...") och Sköldmön ("Jag drömde om svärd i natt. Jag drömde om strid i natt...").

För trädets skull är en diktsamling av Karin Boye, utgiven 1935. Hennes mest berömda dikt "Ja, visst gör det ont när knoppar brister" finns i denna samling, som är mer modernistisk än Boyes tidigare, och där trädsymboliken återkommer många gånger. Boyes syn på språket som nära förbundet med det omedvetna och underjordiska som hon beskriver i essän Språket bortom logiken kommer till tydligt uttryck i dikterna. Diktsamlingen innehåller tolkningar av bland annat dikter av Goethe och Rainer Maria Rilke.

I Astarte (1931) avslöjas världen så cynisk som den är just då – just nu. Boyes analys är knivskarp. Och kniven biter än: fenomen och problem som vi brottas med i dag var alltså brännande redan för 80 år sedan.Astarte väver sin berättelse kring modeindustrin ur ett antal perspektiv som aldrig förlorat sin aktualitet: genusproblematik, kommersialism, konsumism, förljugen veckopress, globalisering, barnarbete, underbetalt arbete, miljöförstörelse, filmindustrin, prostitution och klassamhällets orättvisa, ibland subtila, hinder. Att läsa Astarte 2011 känns kusligt. Tråden löper illröd vidare, mot framtiden.Astarte var fruktbarhetsgudinna hos fenicierna. I Boyes roman är hon en förgylld skyltdocka, föremål för två (manliga) reklamexperters avancerat affärsmässiga filosoferande. Modedockan är den nya tidens gudinna (”Sekulariseringens triumf! Reklamens triumf!”). Skyltdockan har ingen själ, hon är berövad all individualitet, ett avskalat kön, och hon lockar fram betraktarens förälskelse i sig själv. Reklamexperterna nämner också ”de andra dockorna”, mannekängerna, och resonerar om hur de ska formas. Platta till höfterna lite: ”Så ser visserligen ingen kvinna ut... Men idealet bör ju alltid vara ouppnåeligt.”(Maria Ripenberg)

Kallocain er en fortids fremtidsroman af Karin Boye. Den udkom i 1940 og handler om tiden i dag, om et totalitært samfund, der styres ved hjælp af et sandhedsstof, Kallocain.Svensk Wikipedia skriver om bogen:Kallocain är en dagboksroman av den svenska författaren Karin Boye publicerad 1940. Den är både Boyes mest kända och sista publicerade roman, och är översatt till fler än tio olika språk. Den har inspirerat romanen Kall feber.Romanen innehåller inslag av både science fiction och dystopi, och beskriver ett framtida samhälle där individen tillhör staten, enbart har betydelse som en del i gruppen och ständigt övervakas. Den drar inspiration från samhällsutvecklingen i både Tyskland och Sovjetunionen innan andra världskriget. Trots det ständiga övervakandet och det stängda samhället beskriver romanen även djupa mänskliga känslor som kärlek och strävan efter frihet....Kallocain är en mörk skildring av ett samhälle där individen bara är ett kugghjul, viktig förvisso, men lätt att byta ut om det blir något ”fel” på det. Samhället är präglat av hjärntvätt, propaganda och övervakning – överallt finns elektroniska polisöron och varje hem har ett hembiträde vars uppgift också är att informera polisen om eventuellt avvikande beteende. Dessutom kan vem som helst ange den om man uppträder misstänkt. Barn skickas iväg till speciella uppfostringsläger redan som sjuåringar, och indoktrineras där till att bli goda, lojala medsoldater. Det tillhör goda, lojala medsoldaters plikt att ange andra som inte kvalificerar in i gruppen. Människor i allmänhet inte bara finner sig i kontrollen, utan tvärtom uppskattar de den höjda säkerheten de är övertygade om att kontrollen gett dem.Världsstaten - landet i boken - har på grund av krigshot från Universalstaten tvingat ner människorna under jord. Där lever de i olika "celler" Kemistäder, Skostäder och så vidare, men byggnationen sträcker sig nedåt som skydd mot faran. För att undvika spionage tillåts inte medborgarna i de olika cellerna att besöka varandra, och om familjer splittras är det för gott.Statens kontrollsystem fullbordas den dag kemisten Leo Kall uppfinner en drog, som uppkallas efter uppfinnaren, Kallocain. Detta serum får människor att avslöja sina innersta tankar, och är avsett att användas för att avslöja statsfientliga tankar.En natt invaderas Världsstaten av sin fiende och Kall blir fånge i Universalstaten, som liknar Världsstaten. Kall skriver i hemlighet ned sina minnen. Där reflekterar han även över att fångenskapen trots allt inte är mycket sämre än hans tidigare "frihet". Trots allt vägrar han sluta tro att hans Kallocain skall kunna hjälpa människor att skapa en ny, bättre värld.